Smygstart: Alsace Riesling

Först ut är ett test i liten skala: 4 viner och 4 provare. Riesling från Alsace kändes som ett lämpligt tema. Provningen var halvblind, dvs alla visste vilka viner som serverades, men ingen visste vilket vin som var i vilken flaska. Först när alla viner var provade avtäckte vi flaskorna. Alla viner var luftade och hade tagits ur kylen ungefär en halvtimme innan provningen startade. Som ni kommer se längre ner visade sig temperaturen på vinerna påverka dem på lite olika sätt, men mer om det senare.

Som ni minns är Vinprojektets tanke att prova viner mellan hundra och trehundra kronor. Lämpligt nog finns det fyra riesling från Alsace i det prisspannet på systembolaget. Tyvärr visade det sig att jag kom hem med ett felköp: Hugel Riesling blev en Hugel Gentil, dvs en druvblandning bl.a. bestående av Sylvaner och Riesling. Så kan det går när man inte är tillräckligt uppmärksam och flaskorna ser likadana ut...

Hursomhelst, detta är vad som provades:


Josmeyer Les Pierrets Riesling 2004, 216 kr
Trimbach Riesling 2007, 115 kr
Comtes d'Isenbourg Riesling Grand Cru Schoenenbourg 2007, 149 kr
Hugel Gentil 2007, 109 kr


Provningsanteckningar

Josmeyer: Ljust gul, tunn nästan vattnig kant, gröna toner. Doften är sötfruktig med toner av mogen citrus (kanske mogen grapefrukt?), gul frukt, lite päron. Samma toner återkommer i smaken. Syran är relativt hög men balanserad. Visst är det ett gott vin, men inte prisvärt. Iallafall inte idag. Syran skvallrar om att om den får ligga ett par år så kan det nog hända trevliga saker, men om du vill ha ett vin att dricka i den närmsta framtiden är det här inte vinet för dig. Under kvällen utvecklas vinet positivt, men vårt omdöme om det består nog ändå.

Trimbach: Ljust gul, tunn färg. Doften är tunn och lite spritig. Känns nästan lite unken och däven. Smaken är tunn, sur och obalanserad. Ska det verkligen dofta och smaka så här? Det doftar inte trikloranisol utan finns tydliga toner av både citrus och grönt äpple i såväl doft som smak, men det är helt enkelt inte gott. När det visar sig att det är Trimbach vi druckit är vi förvånade, för de brukar vara pålitliga. Jag sparar en skvätt i kylen till nästa dag, och vid provning ensamt blir jag mer och mer övertygad om att vinet är defekt och sannolikt lider av smygkork. En snabb googling visar att även andra har uppmärksammat sådana problem med Trimbach. Läs mer i kommentarerna här. Tråkigt om Trimbach fått problem med endemisk TCA.

Comtes d'Isenbourg: Färgen är gul och drar åt det gyllene. Betydligt djupare färg än de tre andra vinerna. Doften sticker också ut med tropiska frukter, (över)mogen ananas, päron och tydliga toner av petroleum. Stor och aromatisk doft. Smaken är torr men har en viss fruktsötma med toner av honung. Fruktsötman balanseras fint av en relativt hög syra. Riktigt gott är det! Vinet utvecklas positivt i glaset under hela kvällen och vi är alla eniga om att det här är både mycket prisvärt och kvällens testvinnare. Det är lite förvånande att vinet är så här moget trots att det är så ungt som 2007, så det här är nog inget att spara.

Hugel Gentil: Ljust gul. Fruktig, inledningsvis intensiv doft. Toner av citrus och päron. Hög syra, snörper ihop munnen på ett nästan adstringerande sätt. Här är det inte mycket restsötma! Inledningsvis elegant, komplex smak, men efter en halvtimme i glaset när temperaturen närmar sig rumstemperatur faller vinet helt plötsligt ihop och blir platt och tråkigt. En ny skvätt från flaskan bekräftar att kallt är det här ett riktigt bra och prisvärt vin, men det håller inte för rumstemperatur. Drick alltså snabbt, kallt och i små glas!